Vetenskapens sociala strukturer : sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt

Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?
I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.
I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.